Hem Skapad : 07/08/30 Senast uppdaterad : 11/10/17 16:29 / 56 inlägg

En Anledning att Le...  Publicerat onsdag 22 juni 2011 21:23

Tiden går så fort och fast man inte tror det,läker såren och blir osynliga ärr. Det fruktansvärt onda gör inte lika ont,inte hela tiden och inte jämt....

Jag har den sista tiden fått anledningar till att le,anledning till att leva och anledning till att vara stolt.

En väldigt unik hjälte,en speciell själ,en Stjärnbroder och Vän..... Tack för att du ruskat om mig! Tack för att du värmt mitt hjärta! Tack för att just du väljer att vara en del av mitt liv............{#}

Permalink

Kärlek är för vissa....  Publicerat fredag 11 mars 2011 15:47

Jag har grävt ner mig en stund,hängt på mig offerkoftan,rullat runt i min egen misär....

Han Fortsätter ljuga,kanske för att han tror att han skyddar mig genom att inte berätta. Spelar ingen roll att jag sagt hur jag vill ha det.

Ibland svär jag,över vad jag valde bort. Det fanns en man,stor och stark...blond och vacker...rik och vältränad. Han Älskade mig,älskar mig nog fortfarande. Han behandlade mig med respekt,som en prinsessa på en tron. Han hade gjort vad som helst.

Jag kunde inte ge honom det han ville ha,mina känslor var inte de rätta. Jag ville inte ljuga för honom,inte bygga något på ostabil grund. Jag ville att han skulle hitta någon som kunde ge honom det han ville ha, JAG var inte den personen.

I stället valde jag detta. Förnedring och skam,lögner och falskhet.

Jag ÄR en Idiot och jag är säker på att Kärlek bara är för vissa.

Var rädd om det ni har. Älskar ni varandra,gör det på rätt sätt. Älska som ingen annan och visa det för världen. Tvåsamhet är stort,Tvåsamhet är starkt!!!!

Permalink

En Vanlig Dag!  Publicerat måndag 07 mars 2011 17:23

Jorå,jag har sådana dagar också. En helt vanlig Måndag där jag,efter att ha jobbat i helgen,varit ledig.

Njutit av solen och hunnit rida BÅDA mina hästar i dagsljus. Myst med alla tre barnen. Till och med Tonårsdottern höll sig hemma hela dagen,dessutom vaken.{#} Hon har annars en förmåga att sova till mitt på dagen.

Jag har inte känt efter i dag,jag har bara varit och faktiskt kunnat det också.

Ridning och Hästarna är balsam för min själ och jag har skrattat högt och mycket i dag.

Jag vet att jag kommer att landa på fötterna,jag vet att jag kommer tillbaka och jag vet vad jag går för.

I dag är det en bra dag och jag har lagat Karrekotletter,Ungsbakade grönsaker med Fetaost och potatis,finfin sås och en Flaska Rött står på bordet. Snart kommer han hem och vi ska ha en fin kväll.......Ta mig Faan!{#}

Permalink

Med Ljuset kommer styrkan....  Publicerat torsdag 03 mars 2011 09:10

Låg vaken i natt,tankarna kom och gick. Jag funderade lite över det liv jag fått och hur det varit fram tills i dag.

Jag hade en underbar Barndom,uppvuxen på landet med fantastiska föräldrar som alltid funnits där. Alltid uppmuntrat och stöttat.En sådan barndom som alla borde få. Ute,nära djur och natur,en liten trygg skola och fina vänner.

Jag är mycket stolt över mina Föräldrar och jag beundrar dom enormt.

Det finns några svarta minnen,skapade av Vuxna! Inget jag tänker fastna vid eller gräva ner mig över nu. Det har dock format och påverkat mig. Någonstans inom mig finns en liten,vilsen flicka kvar.

Tonåren var,som för de flesta tjejer,en turbulent tid. Jag har alltid varit hyfsad populär hos det motsatta könet och det är klart att tonårstiden bestod av killar,killar,killar och Hästar.

Skolan klarade jag galant och gick ut med Bra Betyg. Var dock mycket less på skolan och flyttade för att börja jobba med min dröm, Hästar!

Här finns fler mörka minnen,fler saker som sargat själen och rubbat tron på människan. I den här delen av livet bor Djävulen,mörk stor och vidrig!

Då detta jobb var över fortsatte jag utbilda mig inom Hästeriet och jobbade sedan många år med det.

Jag har ofta rannsakat mig själv,jag vill veta varför jag hamnar i dessa destruktiva förhållanden hela tiden. Det är nämligen inte första gången någon jag älskar sviker.

Jag har blivit vänd ut och in på i oändliga turer hos Psykologer och terapeuter. Jag har pratat och pratat och pratat. Det enda man kommit fram till är att jag har en Omhändertagar pryl som gör att jag tror jag kan rädda alla. Därför faller jag för trasiga killar med låg självkänsla och ett stort bekräftelsebehov. JAG gör inget fel sägs det.{#}

Visst låter det rubbat? Det är väl klart jag gör fel någonstans,annars skulle detta väl inte upprepas gång på gång? Gjorde jag rätt skulle väl någon älska mig såpass att denna iaf kunde behandla mig med respekt?

Jag kommer att skriva av mig många funderingar och tankar här,jag behöver få det ur mig för att kunna andas igen,för att kunna resa mig och gå vidare. Samtalshjälp är inget jag ens överväger,been there and done that!

Mycket av det jag skriver är alltså ett steg i att läka själen och ljusa upp sinnet. Vill ni läsa är jag tacksam,vill ni komma med råd och egna funderingar blir jag otroligt glad. Är ni här för att gnälla? Nej tack, den biten vill jag stå för själv här.{#}

Njut av solen och ljuset i dag. Fridens liljor!

Permalink

Vägen tillbaka  Publicerat onsdag 02 mars 2011 09:32

Så kom den till slut,dagen då sanningen klev fram. Det var en solig dag,en vacker dag som på ett ögonblick förvandlades till mörkaste Helveteshålan.

Han satt där,förkrossad och förtvivlad. Han grät och skakade,jag förstod direkt vad det handlade om. Två förhållanden hade han haft bakom min rygg,inga one nights utan förhållanden. Det första alldeles i början då vi köpt vårt hus. Då livet,för mig,tedde sig ljust och vackert. Det andra förhållandet då vår lilla skatt låg i magen,då jag var 7 månader gången.

Jag orkade inte ens skrika,inte den här gången heller. Jag har gråtit,gråtit och gråtit. Min själ har dött och hjärtat kallnat.

Han har även aktivt raggat på Nätet under hela vår tid tillsammans och jag är säker på att dessa två han "erkänt" inte är de enda. Det gör förbannat ont.

Otrohet handlar ofta om att man behöver bekräftelse,att det förhållande man lever i inte är tillräckligt.  Jag ska berätta om vårt.

Vi har haft sex minst fem dagar i veckan, bra sex. Jag har sett till så vi kommit i väg själva,bott på hotell och gjort olika aktiviteter,saker som jag vet han gillar.Jag har alltid sett till så maten stått på bordet,tvätten varit tvättad och huset städat. Men jag har även gjort saker som jag gillar,själv. Vi har inte "hängt" på varandra utan haft en harmoniskt balans. HA,HA.....jag är så jävla grundlurad!!!!

Han går hos Psykolog nu och han kan inte förklara varför han gjort som han gjort,han kan inte förstå. Hans verklighet har varit hos mig säger han,det andra något han "bara gjort". Jag vill verkligen försöka men vet inte hur länge jag orkar. Han kommer inte med några vettiga svar på något och menar att jag inte gjort något fel under den här tiden. Inget beror på mig och det vi haft har varit bra???

Hur FAN lagar man något som INTE är trasigt och som inte är FEL??????

Jag är en IDIOT! Någonstans har jag vetat detta hela tiden och ÄNDÅ skaffar jag barn med honom,ändå köper jag ett hus och bjuder in honom i mitt liv. Tror mig se något där som är värt att kämpa för,jag tror mig fortfarande se det. Men orken tryter,självkänslan är borta,själen trasig och hjärtat dött.

Det vackra i att vara gravid,är för mig nu bara skitigt. Han knullade henne för att sedan komma hem och "älska" med mig. Då jag väntade VÅRT barn? Denna tanke gör mig Spysjuk!!!

Han tröstade dom båda,då jag behövde honom som mest. Han slöt dem i sin famn,då jag satt hemma och grät över det jag inte förstod. Han skrattade och delade små hemligheter och ord tillsammans med dom, då jag i förtvivlan vred mina händer över de barn som först dog i min mage.

Han smsade bredvid mig i soffan,till de kvinnor han i hemlighet fick bekräftelse av.

Ändå är jag kvar,övertygad om att han är värd det. Övertygad om att hans sjuka innre går att laga,övertygad om att han kan älska mig så som jag älskar honom. Tron på Kärleken är stark hos mig men rasar den igen,då finns inget kvar. Ett enda litet felsteg nu och han mister oss för alltid. Då kan han inte få vara min vän ens...Ingentig!

Far till sitt barn,Ja! Men absolut ingenting annat.

Då har jag kräkts ur mig,den äckliga hemlighet som fick mitt liv att rasa. Jag har aldrig blivit så kränkt i hela mitt liv,trots misshandel droger och våldtäkter.

För honom har jag berättat allt och ändå har han Pissat på det.

Jag klättrar iaf,uppåt! Jag vet någonstans att jag är både vacker och stark,jag har klättrat förr. Det är bara så synd att det som kunde blivit så vackert bara blev "som alla andra".

Fridens liljor!

Permalink
|

öppna
stäng

Du måste vara ansluten för att skriva ett meddelande till hel

Du måste vara ansluten för att lägga till hel till dina vänner

 
Skapa en blogg